under the weather

Jag for till varmare land för att bli av med en evig förkylning. E och jag var sjukt risiga när vi åkte och jag befarade att flygresan skulle bli hemsk för E’s öron. I stället satt jag med tårar i ögonen med ett glatt barn i famnen när vi landade och kände att mina öron höll på att explodera. Efter många dagar i vilan och värmen gick till slut förkylningen över.

Nu reser vi igen imorgon. I helgen kom en ny influensa och angep oss och E fick ännu en öroninflammation. Eftersom jag och dottern sitter ihop som en känguru med unge i fickan, får jag alla basilusker som hon har. Skrutt var riktigt skruttig några dar med snor kommande ur öga näsa mun. Men efter att hon fått amerikansk rosafärgad antibiotika i mängder är hon ganska pigg och alert igen. Jag däremot får släpa mig fram med en fullproppad snornäsa och hängig kropp. Jag oroas inför en lång flygresa där jag tappert ska klara allt ensam, hålla den lilla på gott humör och hitta gatear och och bära all packning.

Jag och E far nämligen vidare till västkustens Portland Oregon, medan mannen far hem. E har som sitt femte amerikanska ord lärt sig säga bye, bye och känner sig redo.

HUG

ny chans

Jag fick göra om, göra rätt och fota professor H och J tillsammans. När jag tog fotot sist som lyckades hamna på bokomslaget var jag så sketstressad över att det skulle bli bra, att jag missade att få med mannen på en enda bild även fast de stod sida vid sida. Mannen blev mycket besviken. Nu är han glad igen.

Pat´s day

Jag går runt på Duke university och visar upp mitt söta barn. Det är St.Patricks day och alla går klädda i grönt. E är givetvis dressed for the occation och finast på campus.

Är lite stressad över hennes tillstånd. Känner att hon just nu är i sitt livs prime. Hon har ganska nyss lärt sig gå så hon tultar fram sjukt sött. Och sen har kan hon bara ett fåtal ord vilket också är ett plus på sötsidan. Snart kommer hon vara ett fullgånget barn som pratar lillgammalt och springer fram. Växa upp och bli en stor tonåring och tiden sprang förbi henne. Vill spara henne i en liten konservburk och alltid bevara henne så här tror jag.

networking

Kul att se mannen i sitt esse. Han springer iväg till skolan på morgonen och pratar med professorer och kollegor, om ditten och datten och man förstår att miljöombytet är mycket givande. I stället för att sitta i pyjamasbyxor uppe på vinden och bara titta ut på rådjuren som traskar runt i snön får han här stöta och blöta sina teorier med jämlikar.

Så han networkar, fikar, ölar och lunchar med den ena personen efter den andra. Det som inte funkar så bra är när den övriga familjen ska visa upp sig.

Vi skulle träffa professor H häromdagen och han skulle bjuda på lunch. Jag hade kalkylerat väl och sövt mitt barn precis innan. Det enda problemet var att vi klev in i en trång hiss med honom och en extremt högljudd till man så gumman vaknade efter en kvarts sömn. Hon förfärades av situationen och hennes beteende att ogilla människor som skrattar högt och plötsligt kom fram. Denna professors hela personlighet går ut på att skratta högt och ljudligt så det krockade lite. Vi skojade bort det den första gången men efter några bryt och Es förkrossade blickar var vi tvungna att dra från lunchen i all hast. Nice meeting you.

Igår kväll hade vi en date med en annan av hans professor-kompisar. J har många gånger i livet utsatt mig för träffar med äldre kufiga män vilket jag inte uppskattar så mycket. Men jag följde med som god spouse för att äta en middag i det parets enorma hus. Vi hade preppat E genom att låta henne sova ovanligt länge och tagit med hennes favoritsaker. Men jag tror hon anade redan på vägen dit att vi var på väg mot en aning stiff sammankomst där man bör uppföra sig. Hon uppskattade inte alls att sitta på en stol och äta finmiddag utan valde att skrika ut sin vrede över sina konstlade föräldrar. Vi försökte med alla medel, hon fick yoghurt, glass, tidningar, böcker, bollar, lejon, sitta i mitt knä, pappas knä, springa på golvet – men allt var NEJ, NEJ, NEJ. Hon genomskådade allt och ville bara åka hem.

Men när vi lagt ner ambitionen att försöka ha en seriös konversation med paret och gick iväg och lekte med henne, vände humöret på det nyckfulla barnet och hon avslutade hela kvällen med att ge dem båda en kram.

somriga surpriser

Lemurerna var söta men Etty hade inte ro eller lust att fokusera på dem utan tyckte det var roligare att leka med en pinne eller gå balansgång, som hon blivit en mästare på. Hon var inte på ett strålande humör igår utan tyckte att många amerikaner i grupp var lite påfrestande, de var så högljudda och skrattade så mycket.

Känner att Etty kanske haft en lite kravfull tillvaro de senaste dagarna. Amerikanerna är så påflugna, alla främlingar hoppar in i ansiktet på henne. Hon reagerar med att antingen ge dem det de vill ha, en vink, en kram eller ett stort leende med huvudet på sne. Eller så visar hon sin galet aggressiva sida då hon blir illröd och skriker det högsta hon kan och sträcker armarna bestämt utåt med knytna nävar tills hela världen slutar hetsa. Vi kör alla undanflykter på en gång, sovit för lite, ätit för lite. Jag och J uppskattade dock barbequen och lemurutflykten.

Både igår och idag var det värsta sommarvärmen. Metrologen hade visserligen varnat oss men värmen kom ändå som en chock. Den gömda stackars vinterkroppen kände sig alldeles skamsen när den plötsligt skulle börja visa sin nakna hud. Benen som inte sett ljuset sen i augusti och därför inte behövts rakats på månader. Eller de stackars fötterna som varit inlåsta i strumpor och kängor i en evighet skulle hastigt kastas fram och hoppa i ett par lånade sandaler. Kände mig mycket ovan och väldigt ful. Men som slapp moder har man släppt många av sina skönhetsideal man en gång hade och blivit en praktisk människa. Varmt väder, fula kläder. Försökte faktiskt på förmiddagsbrunchen på Fosters hålla kvar i min heder, satt där i mina svarta kängor och svarta jeans och svarta t-shirt men kände mig bara som en hårdrockande tonårstjej. Let go let god tänkte jag och bytte om till sommaren på vilodagen.

wow

Vaknar upp till ännu en dag i staterna. Kaffet är bryggt, tvn är på och vädermannen berättar för oss att vi får en solig dag, 68 degrees, vad nu det är. Man vet att man är i amerikanska södern när han säger:

-If you are going up for Sunday morning service tomorrow, youll have nice weather.

Idag ska vi på lemurutflykt. Titta på lemurer med andra barnfamiljer och sen ha en potluck picknick med hamburgare och korv. Jag anar att Etty kommer älska det. Hon har lärt sig två amerikanska ord än så länge. De är: Wow och hug. Troligtvis kommer hon använda det första mycket. Titta en lemur! WAAAAAUUUUUUW!

Trevligt med helg, då kan spousen få vila lite från alla sina viktiga sysslor och mannen göra ett handtag. Det är ju en lite speciell semester vi åkt iväg på. Det var jag som övertygade mannen att han lika gärna kunde sitta i usat och jobba som i kalla Sverige, eller att det snarare skulle gynna hans avhandling. Men nu när vi kommit hit klagar han ibland på att jag försöker ändra spelreglerna eftersom jag tycker det är tråkigt att han måste jobba hela tiden och inte vill umgås. Men idag ska vi kärnfamiljslyckliga ut och roa oss.