Jag pratade mest med en Israel och två kineser som verkade trevliga. Så jag kanske eventuellt ska vara med i en cooking club. Laga mat tillsammans med andra och få lära sig deras matkultur låter ju egentligen helt fantastiskt. Det är bara jag som måste ha en stor skeptisk och negativ inställning innan jag provar något nytt. Men det funkar ju, jag blir ju positivt överraskad!
Samtidigt som jag provar massa nya saker kan jag känna en viss oro. Vart är jag på väg, vem håller jag på att bli. Som igår. Vi var på GYM! Jag simmade massor med längder typ 10, och det är massor för mig som inte ens kan simma. Jag vart helt utmattad och hade träningsverk i magen. En unik känsla för mig. Så jag vet liksom inte vart det bär hän. Kanske kommer jag hem som en blond cheerleader.
8 kommentarer:
Åh det är så roligt att läsa denna bloggen! Lydia blir akademiker, Lydia börjar träna. Vad är nästa steg? Vad får jag läsa om i morgon? Lydia städar ur handväskan varje dag när hon kommer hem?
Nä så långt kommer det aldrig gå! Kan väl inte tro att amerikat kan ha en ordningsam effekt på mig.
Men jag vet visst är det sjukt jag vet inte själv vart det ska sluta. Lydia blir kines!
Jag sällar mig till Lovisas glädjande förundran...
Vad står på?
Jag trodde att helvetet skulle frysa över, som man säger, före Lydia skulle börja blogga... Och vilken blogg sen...
Men det verkar ju som ni har det rätt bra där borta.
Om jag plötsligt trillar över massor av pengar och komptid så kommer jag över och hälsar på...
Hej Filip! Jevra vad kul att du är här.
Jaa kom och hälsa på. Det enda som fattas oss här i usa är vänner. Vi kollade på en hel säsong i sträck av vänner igår i brist på annat sällskap!
Jag instämmer. Åh kära Ludd vad kul att läsa din blogg! Detta har börjat bra. Spouseklubb, gym och målarkurs -spännande!
Har haft en sjukt jobbig vecka (jobbat 13 dar i rad) men njuter nu av finfin o lite höstig helg. Har fixat i trädgården o bakat lite.
Hej Lydia! Va kul att du har blogg.
Vi är i Punta Sal vid Stilla Havet på ett hotell och jag har inte kunnat sova knappt någonting alls.
Men jag hade en ganska rolig natt för jag har suttit och läst din blogg.
Den kommer följas...
Jag tycker vi kan fira nyår tillsammans i NY.
Hej vännen....Är det ok att jag får kika in på din blogg? Jag trodde Pierre skämtade när han sa att du hade en blogg. Åh, Lydia har funnit sig tillrätta i 2000-talet. Underbart, tänkte jag! Verkligen...Nu har jag läst alla dina bloggar fram tills denna och jag tycker du är modig som vågat dig på Spouse-livet i Duke. Och jag kommer inget säga om vi syns en vacker dag och du har blekt håret och har ribbor på magen - jag kommer bara att tänka "Jag måste låta mina vänner förändras, för förändring hör till livet". Fast cheerleader - nej - där går min gräns! ^_* Love always, Vero
Hej kära vänner!
Vero och Pjär vad kul att höra från er! Ja nyår låter ju fantastiskt! Ska försöka få det att bli verklighet. Beror på om vi är i Missouri då eller ej. Vore så grymt kul att se er!
Skicka en kommentar