måndag 15 september 2008

breakfast at lydias



Jag har problem med frukostarna. Har alltid hävdat att man ska tappa in to the culture och go with the flow. Inte försöka hitta sin svenska mat i usa, för det går inte! Men ägg och bacon känns som en alldeles för storslagen start på en simpel vardag. Och att ta en doughnut och kaffe i handen kan verka charmigt men sen mår man ju bara illa resten av dan.

Saknar filen! Det finns en enda youghurt (brown cow cream top), som inte har slimig konsistens och smakar plast. Har kört på den nu ett tag men den är tjock och fet så det är som att äta turkisk youghurt eller creme fraiche och det känns lite mastigt varje morgon.

Ett annat alternativ är havregrynsgröt. En bastant frukost som man står sig länge på. Men då saknar man lingonsylten. Provade med äppelmos men det var för löst, bara försvinner ut i intet. Och jag vet, kanel och socker, men det är ändå inte samma sak som lingon. Men det är det bästa alternativet.

Det senaste försöket är buttermilk. Har alltid tyckt att ordet antyder äckel men är faktiskt så likt fil man kan komma. Lite rinnigare, så nånstans mitt i mellan fil och mjölk. Kan vara lösnigen för den perfekta morgonen.


(En liten upplysning- nu går det utmärkt för den som vill vara anonym eller inte är en blogger att lämna en kommentar. )

3 kommentarer:

Anonym sa...

Vi ser fram emot att prova allt skojsigt från pizadeliver till ben and jerrys och jellybeans men svensk mat funkar alltid i längden. Är du riktigt snäll kanske vi tar med en burk lingonsylt.

/The Male He-mountain

Anonym sa...

Här äter vi havregrynsgröt minst två gånger om dagen, gärna fler. Hallonsylt är det enda alternativet att ha till, jag vet inte varför du är helt nere i lingonsylt. Du har uppenbarligen gjort fel från början.

lydia sa...

Jaa the Male He-mountain en liten burk lingonsylt kan man väl få önska sig!

och joseppi, hallonsylt har jag aldrig hört talas om, låter alldeles för sött!