REPENT!

Söndag igen. Vi gick tillbaks till samma kyrka som förra söndagen. Vi hade ju vår eventuella date med våra dubbelgångare. Men they stood us up. De var där men inte så krya. Vi blev dock inbjudna till dem på en spelkväll nästa söndag.

Ibland känns det som man är instängd i en enda stor frikyrka här. Man åker på en motorväg och ser en gigantiskt reklamskylt med ett stort pekfinger och en text som säger ”REPENT, God has your number”. Svänger i en korsning där några står och skriker ut nåt skrämmande frälsningsbudskap i en megafon. Eller allt snack om att Palin har en tonårsgravid dotter och vilken skandal det är. Alla går till kyrkan på söndagar. Det är bara att ta på sig den blommiga klänningen och hänga på.

Igår var vi på bio. Fick ångest. Cynisk film som alla filmer nuförtiden. Alla kommer hylla den. Och den var väl ganska ok och hade kanske ett bra budskap egentligen, bara att det gick förlorat i åskådarnas hjärnor. En lite generalisering av mig är att amerikansk biopublik är mycket mer högljudd än svensk. Ibland kanske det är trevligt. Igår bara sorgligt. Hela publiken asgarvade när människorna på duken dog. Visst det är bara en film, men deras skratt kändes som en del av den cyniska och kalla värld som filmen handlade om.