Det kom lite helgkänsla ändå.
J lyckades hitta debatten live från internet så vi satt bänkade framför den på fredagskvällen. Blev sjukt irriterad på gamle Mc Cain att han inte tittade på Obama nån gång när de diskuterade. Men i huvud taget känns det mesta som båda kandidaterna sa så främmande. Så mycket krigsnack.
Sen gick vi till en videobutik nära oss för att hyra en film. Den har otroligt mycket bra kvalitetsfilm och mycket utländsk film vilket de amerikanska kedjorna aldrig har. Men trots detta lyckades vi komma hem med en askass film. Och det var jag som gjorde valet. Förstår inte varför man lockas av det enkla lätttilgängliga så mycket. Man tänker att man inte orkar nåt djupt så man hyr nån patetisk love-story. Faktum är att man inte orkar med mer ytligt trams. Vi stängde av den efter 10 min. Filmen hette Once, kanske blir bättre längre in men jag skulle inte rekommendera den.
Lördag morgon tog sin start på Elmo's Diner. Så wonderful. Så klassiskt amerikanskt. Jag tog en laxbagel och sweet tea och J tog eggs benedict. Sen gick J på amerikansk fotboll men jag uppskattar inte stjärtsporten så mycket så jag struntade i den. Tog mig istället en titt på Durham Pride festivalen som stängde av flera gator för att parada.
Idag Söndag har vi varit i gympasalskyrkan igen. Efteråt var vi inbjudna till en lunch med andra newcomers till pastorsparet. De bodde i ett fantastiskt stort och vackert hus i ett galet vackert område. Trevligt att träffa människor. Alla fick presentera sig högt för gruppen och det som slår en är amerikaners öppenhet. Hur de pratar på, orädda för både orden och sammanhanget. Alla berättar om sin historia sin personliga resa och allt möjligt inför en grupp de aldrig träffat förut. Man själv får ju bara hänga på och eftersom ingen betänketid finns är det stor risk för mig att bara bluddra ur mig vad som helst. Efteråt funderar man på vad man sa och om folk förstod vad man menade. Särskilt när man pratar på ett annat språk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar