surprise!

Kom hem och fann ett vykort på vår dörr. En festinbjudan till våra grannar! En väldigt trevlig surprise. Så vi traskade över hallen vid nio. Det var vi, någon till granne och sen en massa tyskar och tyskstuderande. Värdinnan Gabby doktorerar i tysk litteratur så det var väl skälet. Men det var kul. Gabbys rumskompis Ignatius hade gjort väldigt goda crostinis som jag mumsade i mig oartigt många av. Allt flöt på och vi kom nog ganska bra till vår rätt.

Sen fick jag syn på han. En gigantisk, svart, grotesk och kvick kackerlacka. Mina nakna fötter hoppade blixtsnabbt upp i soffan. Och jag hojtade frenetiskt "är det där en kackerlacka!!" Alla andra tog det med ro. Dödade den och sa "ja, ja de är överallt. De trivs i det här klimatet och det här är ett gammalt hus". Den andra grannkillen sa att han ser dem hela tiden i sitt kök. En tredje man som bodde i ett hus berättade att man bara köper ett spray och lite fällor. "Det är bara att vänja sig".

Inte för mig. Vet inte alls hur jag ska hantera den här nya informationen. Ska jag alltid traska runt i skor hemma? så man är beredd och slipper möta den barfota. Eller vad gör jag om de kommer ut ur ett skåp när jag fridfullt står och bakar.

Många varnade oss för att södern skulle ha många kryp. Men har fram tills för en vecka sen, tyckt att ryktena varit överdrivna. Men nu har mina ögon öppnats. Har hittat två enorma spindlar som J har fått ta hand om. Sen nåt skumt brungulaktigt djur som jag inte ens vill tänka på. Och sen nu HAN, kackerlackan. De måste vara insekterna från helvetet. Gabby sa att jag skulle va tacksam, förra året hade de en spindelinvasion i huset.

J tröstar mig med det gamla klassiska- "de är mycket räddare för dig än vad du är för dem", men då vet han inte alls hur rädd jag är.

Bild: inte en amerikansk spindel men en stor en som jägaren Joseph fick rädda mig från sommaren 2007